Mina älskade ♡

Idag känner jag en ofantlig tacksamhet inför min älskade make och för våra högt älskade barn.
Jag ser med stolthet på det liv  vi har skapat tillsammans. på den glädje som finns i samvaro med varandra.
samtidigt finns där en sorg. En stor sorg över att mycket tid tas ifrån min familj. i perioder är jag borta en hel del för att denna tid läggs på att utveckla mitt företag. På många sätt hade det varit enklare att ge upp, gå till reträtt och arbeta som traditionell sjuksköterska. När jag uttalar detta högt, då står mannen i mitt liv, fast i rösten och säger, du kan inte ge upp nu. Du behöver ha tålamod. Tänk på alla personer som du redan hjälpt. Tänk på alla du kommer att hjälpa. Jag finns vid din sida och tar hand om. Gode gud vad jag älskar den mannen vid dessa tillfällen...

Jag vet att barnen får stå tillbaka en hel del i allt detta. Jag försöker att kompensera genom att när jag väl är hemma, verkligen fokusera på att vara med mina barn. Vissa dagar går det jättebra. Andra dagar känns det inte alls bra.
Samtidigt märker jag att jag nu verkligen saknar min underbara familj. Jag har börjat med en struktur till nästa år för att få ett mer normalt familjeliv tillbaka. Fler vardagskvällar hemma blir för er att kurstillfällen ligger på helger mer utspritt. Detta genererar även i en mer komplett upplevelse för er kursmedlemmar. Detta känns därför som en stor vinst för mig.

Det kommer att  bli lite förändringar här och var. Känslan som infinner sig i mig är att detta kommer att bli bra.
Jag kommer att få mer struktur i företaget  samtidigt som jag lösgör mer tid med de underbaraste och käraste som jag har i livet ♡♡♡