Vi lär oss glädje av våra barn

Fick inspiration av en underbar disskussion mellan min snart femåring och hennes kompis.
Min dotter berättar stolt att hon har slutat med napp igår. Vännen berättar då högtidligt att hon har slutat med välling "det är nästan samma sak" säger hon glatt. "jag trodde först inte att det skulle gå men jag klarade det"

Lyckan känns i energierna som sprider sig omkring de båda. Det är ett stort steg som de har tagit. Glädjen till varandra och stoltheten att jag själv har klarat av detta.
De är så kloka, våra barn omkring oss. 
Varför är det så svårt för många vuxna att få känna detsamma? Att få vara stolt över vad jag har åstakommit. Att känna glädje över min egen utveckling. Det som är stort för mig kanske verkar smått för någon annan. Men jag är stolt över att ta mig över mina egna gränser och rädslor. Vi borde säga det oftare. Både till varandra och till oss själva.

Testa att uprepa frasen: Jag är stolt, glad och lycklig över mig och mina bedrifter. De får mig att växa.
Hur känns det att upprepa frasen flera gånger? Om du kan känna glädjen sprida sig i kroppen är du på rätt väg

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln